ProBono K9

Förra veckan var Hedda lite disträ på vår kurs, efteråt ville hon inte hoppa in i bilen hem vilket hon alltid gjort lätt och smidigt. Under hela den veckan märkte jag att hon var lite tröttare än vanligt. Något jag la mest märke till var att hon inte längre ställde sig på bakbenen och kramades när jag kom hem vilket hon alltid har gjort. Jag tror många kan intyga Heddas hoppiga sida. Det var ganska små tecken men min magkänsla sa att något var fel.

Idag var vi hos Susanne Andersson på ProBono K9 och märkte att Hedda har ont vid manken/skuldrorna från spänningar, som gjort att hon böjt ryggen en aning och fått mer spänningar när hon försökt avlasta, både i rygg och bakben. Detta har kommit från något Hedda gjort, som tex kanske trillat i skogen etc.
Susanne märkte att Hedda gick ansträngt och såg snabbt svagheterna i Heddas kropp - så imponerande!

I början av genomgången märkte vi båda att Hedda tyckte det var jobbigt när det klämdes och kändes. Hon hade givetvis jätteont av spänningarna i musklerna. Men direkt när behandlingen började, med ultraljud, började Hedda njuta till 110 %. Susanne visade mig flera signaler Hedda gav och vad dessa betydde, jag fick verkligen "vara med" i det hon gjorde. Hon pussade Hedda, var så trevlig och fin och det kändes helt naturligt att prata även om vi aldrig träffats tidigare. Hon var dessutom väldigt bra på att läsa Hedda.

Ni som är mina vänner som träffar Hedda ofta och de instruktörer vi tränat för vet att Hedda alltid haft svårt för avslappning - idag somnade hon när Susanne behandlade henne! Jag är så himla impad över hur Hedda tog hela denna situationen och efter fina lovord från Susanne är jag stoltaste matten på denna jord idag.

Hon svarade fint på behandlingen och nu har hon några veckors vila med korta promenader, back on track på varje dag, kosttillskott ska ätas dagligen och sedan är det återbesök i början av januari.
Jag är glad att jag följde min magkänsla! 

Smiley heart